Det här inlägget blir ett sidospår från mina vanliga ämnen men jag har gjort en märklig betraktelse...

 

 

På byns julparad visade några stolta grabbar upp sig och sin traktorer. Syftet med detta vara att stolt berätta att dom, unga drivna grabbar som valt att stanna kvar i byn och sats på något så omodernt och oegennyttigt som jordbruk, har vunnit kommunens anbudsförfrågan på snöröjning. 

 

Att ta sig an ett sånt är anbud kräver rätt mycket.  Inte bara att man måste ha maskiner för att ploga, vilket kanske de flesta bönder har. Det kräver entreprenörsanda, förmåga att planera, hantera alla regler som följer, tackla bybornas krav på service osv. Men inte bara det. Att köra i snösvängen innebär att du utan hänsyn till egna behov, så som dra på solsemester mitt i smällkalla vintern, fira högtider med familjen, ölkvällar med polarna, stannar hemma och har snöjour. Och i detta något oberäkniliga land kan snön vräka ner och göra vägarna oframkommliga för att i nästa stund börja töa och förvandla vanliga gator till dom mest välpolerade skridskorisar du kan tänka.

 

Nu har ju vintern, i alla fall här, varit väldigt skonsam. Men så nu i helgen kom Egon...

Först lite snö som snabbt över gick i regn och på det vindbyar som sopade omkull det mesta. När morgonen kom och vinden bedarrade började det att snöa igen, ymnigt. Men vad sjutton det är ju söndag och de flesta är hemma och har det bra (utom alla bönder och andra ute på landsbyggden som så här efter stormen är strömlösa). (Snömängden översteg aldrig 10 cm.)

 

Då läser jag på en Facebook, på en lokal sida som är skapad för att sprida possitivitet i byn.
- Varför är det inte plogat!
-Jag har inte sett snöplogen på hela dagen!
-Varför har dom inte sandat!

-Det är snorhalt varför saltar dom inte!

-Dom plogade min gata och vek inte undan plogbladet utanför min infart så nu måste jag skotta. Vet dom inte hur man plogar?!

Och så här har det fortsatt...
Killarna som plogar försöker förtvivlat förklara vilka regler som kommunen satt upp för alla som plogar och att dom gör sitt bästa för att så snabbt som möjligt göra alla nöjda.

 

Min slutsats av detta blir:
Att man som egennyttig byinvånare absolut inte kan tollerera att unga människor med etreprenörsanda försöker göra något bygga en framtid för sig och andra i en liten by med få jobb.

 

Att samtliga skattepengar bör gå till att bemanna fordon som kan ploga OM det skulle bli snö. Och där med avstå från gatljus, lärare i skolan, bibliotek och annat som gör denna lilla by levande.

 

Att människor inte vet att dett snöar i Sverige -varje år- och man där med borde vara förberedd på detta.

 

Och att det som borde genomsyra en liten by där alla känner: gemenskap, samhörighet, lojalitet och hjälpsamhet totalt tycks saknas.

 

Är det så här vi vill att  samhället ska blomstra?  
Är det så här man ska bemöta andra oavsett om det är på socialamedier eller verkliga livet?
Vad hände med värme, tollerans och glädje över att andra vågar satsa när man själv inte vågar?
Hur ska vi motivera våra barn att våga när vi själva sätter kniven i ryggen på dom som gör det?

 

 

Men nu 30 timmar senare och snön är åter borta, så hoppas jag att dessa grabbar som i går kämpade med att göra alla i byn nöjda, har fått tillbaka strömmen på sina gårdar så deras familjer och djur får mat och värme, hunnit se över sina egna hem och laga eventuella skador efter stormen.

Och att Egon inte har förstört för mycket av deras kommande inkomstkälla, skogen.

 

Så nästa gång du ser en bonde i sin traktor, skänk honom/henne en extra tanke. Det är deras oegennyttiga arbete som står bakom att du har det bra.