Att skapa möbler är trapi för mig. När världen ställs på ende och jag inte vill tänka. Det är då jag går ner i snicken och det är genom frustrationen som jag är mest kreaktiv. Nu när det har varit en down-period ett tag, då både fibromyalgin har spökat och en del andra negativa saker som jag inte har kunnat påverka har snurrat i huvudet, så har jag tillbringat mycket tid i snicken. Det är skönt, rogivande och jag kan pysla i min egen takt...

Men som alltid -  inget ont som inte har något gott med sig -

Jag har haft två teman på G ner i snicken och nu känns det som det är dags att runda av dom och sätta fokus på annat. Så min dotter roade sig med att samlade ihop alla möbler och prylar (nästan) som kommit till den senaste tiden...