Jag har väl nämt att personen som ägde den lilla gården i slutet av byn var samlare. Och då menar jag sjuklig samlare. De 2 byggnaderna, en ladugård och ett uthus, är fyllt med saker. Alla typer av saker.

Det gamla brygghuset, vilket också är det mysigaste av husen, har vi tänkt att använda till någon form av mys-hus.

Bänkar och bord för många, ljuskronor, få den gamla eldstaden i fungerande skick och kanske en badtunna.

Men innan det går att förverkliga några drömmar måste vi röja...

Visst finns det mycket rent skräp men också en del "bra att ha" och så är det ju dom där gobitarna. Och det är just för gobitarna man med glädje fortsätter röja. 

...Det är väl den slogan vi har kört hela helgen. Inte så roligt och det ger inga inspirerande bilder. Men ack så viktigt det är. 

Något annat som är rätt tråkigt för att inte tala om dyrt men också riktigt bra att ha är el. Och nu, efter 4 veckor har vi äntligen el. 4 ynka eluttag i hallen. Men gud vad härligt att kunna tända en lampa eller koppla in slipmaskinen.

 

Efter flera dagar med kyla och regn fick vi äntligen se solen igen. Dagens todo var att röja av en del av vinden på ett av uthusen för att göra plats för en pool som ska förvaras där över vintern. 

På just den här vinden förväntade jag mig inte att hitta något kul. Men ack, när jag flyttat runten hög med spegeldörrar och gamla spröjsade fönster, kom dessa små godingar i blickfånget...

 

Eftersom huset stått tomt i flera år och elen har varit avstängd så behöver den en grundlig genomgång.

Nummer 1 på listan över vad som ska göras med elen är att sätta upp ett riktigt elskåp utomhus.

 

Att larva runt med en lite grävmaskin är något av det roligaste jag vet. Så att flytta elkabeln är bara ett stort nöje.

Men först var vi tvugna att ta ner ca 2 meter av den 3 meter breda smällspirea häcken. Sen var det dags att gräva ett kabeldike.

 

Men det går inte alltid som man tänkt sig.

Jag har länge sagt att när det är dags att byta tak på huset så köper vi ett nytt. Drömen har alltid varit att flytta ut på landet. Vi bor ju visserligen 100 meter från där samhället tar slut. Men vi vill bo på den andra sida om den magiska gränsen och ha möjlighet till många stora uthus för våra olika hobby och ett lite mindre hus

 

En sak som jag ofta har sagt när jag pysslar med mina olika projket är: Tänk om man hade ett helt loppis eller en gammal skrot full med grejer. Det har väl aldrig varit på allvar. Men i bland önskar man att man har lite av varje att gå och plocka av.

 

Nu är första punkten uppfyld. En liten gård. 50 meter utanför byn. Trots näheten till byn så är gården omgiven av buskar och träd och där med avskild från resten av byn.